Och vad har jag lärt mig? -Inget.

Eller jo, det har faktiskt, en hel del. Dock tänker jag inte ta upp det här! Kanske inte blir så kul läsning?

 

Men jag tänker i alla fall berätta att jag trivs jättebra i klassen och på skolan! Har hittat några tjejer som jag blivit bra vän med och som jag för det mesta spenderar tiden på skolan med. I studie-väg har vi även fått några uppgifter - som verkligen inte ligger på gymnasie-nivå kan jag tala om!

Grupparbete med mina två tjejer Madde och Sofia och vi har faktiskt kommit en bra bit på vägen efter ett sex långt arbets-pass (som vi dessutom måste schemalägga själva, här gäller det att ha självdiciplin!)

Seminarie om en bok vi ska läsa. Eller ska ha läst vid det här laget kanske? En 300-sidor fet bok som jag inte kan säga är jätterolig. Och även den ligger en bra bit från vad man är van vid - en helg på oss att plöja igenom den, diciplin yey!

Journalistiskt och akademiskt skrivande - två uppgifter som jag inte satt igång med. Men eftersom jag är en skrivar-person så ska det nog rulla på fint när jag väl sätter igång efter en helg med ansiktet i en bok!

 

Det är väl vad som hänt? Kan även tala om att lärarna (rättare sagt: lektorerna) är väldigt bra på att föreläsa! Lätta att lyssna och på så.

 

Och så vill jag lägga väldigt mycket vikt på att tala om att min pojkvän är den finaste människan på jorden!

Ibland när jag beter mig som en avskyvärd bitch är han så otroligt förstående och ser förbi det och älskar mig ändå, för den personen jag är. Att han älskar mig för att jag är jag, en person med brister. Precis som alla andra. (Även om jag själv dock tycker att mina brister är lite väl extrema ibland.)

Han lugnar ner mig och övertalar mig om att jag fortfarande är hans älskling, och det gör mig otroligt lycklig och trygg.

För då vet jag att jag har hittat rätt, att jag har hittat hem.