Jag nämnde ingens namn i början, jag ville bara skriva ner mina tankar. Tankarna av att det känns som om jag inte syns. Förlåt om ni tar det personligt, men jag måste väl få ha min rätt att säga vad jag tänker? Och jag vet att jag inte är den bästa - LÅÅÅÅNGT ifrån den bästa, men jag gör ju vad jag kan? Jag fejkar inte, för vem är så dum att dom fejkar att vara skadad men ändå går dit? Jag är skadad men jag vill så gärna så att jag går dit och försöker göra vad jag kan. För jag vet att det jag har inte bara går över sådär, det är svårt att förklara, men jag tänker såhär: om det gör så ont att jag inte kan springa - då har ni väl märkt att jag gått av? Men så länge det finns lite kvar som jag kan ge så ger jag det! Och då vill jag ändå vara där och kunna öva på annat, skott till exempel. Och när jag inte har så ont så är jag ju där, men syns inte. Och jag menade inte att vara taskig, att jag inte fick någon passning just den träningen kanske berodde på något så enkelt som att ni själva hade bra lägen som jag inte såg från min vinkel, vad vet jag?
I alla fall, vill ni inte ha mig där - även om jag gör det jag kan - så visst, då kommer jag inte. Men hoppa inte på mig som om jag kastat skit RAKT PÅ ER, för det har jag faktiskt inte.